Sara skrev ett inlägg som liksom går hand i hand med det här. Hon är en av mina bästa vänner och vi är extremt lika och olika men ofta sammanstrålar vi att känna likadant. Som nu. Livet liksom. Känslor är magiska och fantastiska. Men att våga känna innebär också att man får vara beredd på att åka berg- och dalbana.

Jag som kastat mig in i att lustfyllt börjat tävla lite i smyg, åker konstant ganska upp och ner. Pendlar vackert mellan att vara kravlös till att känna mig pressad. Tycker det är himla komiskt att vi fungerar så. Ena sekunden känns allt fantastiskt, för att i nästa sekund vara något annat.

Fast, jag är nog hellre en känslomänniska och lever fullt ut än att inte känner alls.

 


jessica

a stunning soul. fabulous spirit. a body as a temple. everything united in the biggest heart. thank you for visiting. remember to stay true to yourself and embrace your inner warrior.

Author posts

Privacy Preference Center