Jag har hört att det är vår i Sthlm. I Göteborg har solen strålat och bäddat in allt i ett dis som väcker förhoppningen om vår. Vissa dagar är till för att stanna upp. En gång extra. Och bara andas ett enda djupare andetag. Hela vägen ner i magen och förbi.
Jag tror på och är övertygad om att det du ger till din omgivning och till dig själv får du tillbaka. Måla dina tankar och ord om dig själv vackra och bemöt din omgivning med trygghet, ärlighet och förståelse – så kommer det också komma tillbaka till dig. I någon form. Någon gång i livet.
Fånga de där små magiska ögonblicken. Håll dem mjukt i handen. Uppskatta dem. Alla insikter om dig själv och alla pockande signaler från din magkänsla och hjärta är sällan aldrig någonsin fel.
Att ha ett stort hjärta och lyssna på magkänslan kan aldrig vara fel, så länge du stannar upp några ögonblick och verkligen känner efter också. En gång till.
Ibland tror jag att jag har för stort hjärta för mitt eget bästa. Men så stampar jag mig själv på stortån, kan man verkligen ha ett för stort hjärta? Jag skulle kunna bryta mig sönder och samman för människor i min omgivning för att hjälpa dem och ännu mer för dem som är mig riktigt nära.
Ett litet ögonblick av omtanke kan förtrolla hela världen.
