Ibland kommer den. Så där ytterst oväntat. En dålig dag. En dag som slår ner mig i skorna ordentligt. Få saker får mig gladare än ett löpsteg. Snabbt, långsamt eller studsigt. Spelar ingen roll. Saker som får mig att återfå förmågan att se det vackra i ruggigt, grått novemberregn.
Jag brukar försöka påminna mig själv om just det, att allt är lite bättre efter kroppen har fått röra på sig och frisätta substanser som får dig lycklig. Heja kroppen, du är fantastisk.
Underbart…fungerar varje gång! <3
Heja den känslan!
Funkar verkligen! Trevlig helg!!!!