Ibland blir jag påmind om att livet är fantastiskt och att jag är så sjukt tacksam över att få ta del av så många möten och små tillfällen i vardagen som skickar energi rakt in till varje hjärtslag. Igår fick jag med mig Sara som eminent chaufför (jag måste ta körkort – kan ju liksom inte äga en bil och inte kunna köra den) till Örebro.
Jag skulle köra 2 klasser för instruktörerna på Friskis och Svettis. En VO2Max och en styrkeintervall. sådant fantastiskt gäng och en sådan fantastisk vän. TACK.
När vi körde hem spöregnade det och busarna som hade fått följa med satt och stirrade mot taket eftersom cykelställen i kombination med blåst och ösregn, lät som panflöjter.
