som en påtänd ekorre

… jag älskar Glacéau’s copy (även om min käre vän och pt-kund tycker att de är löjligt grabbiga och macho, han e ganska macho själv fast på ett skönt sätt vilket bör tilläggas.)

Hade varit trevligt om man kunde hitta deras Zero i Sverige snart.

Jag  vaknade hur som med att känna mig oförskämt fräsch efter gårdagens löpning… det visade sig sen inte vara fallet.

Lycklig över vädret, typ med energi som en påtänd ekorre, och i hopp om att typ springa bort eventuell träningsvärk (hur tänkte jag nu… jag vet bättre… ) tog jag en kort och mjuk löptur på 5,5 km sedan på det en mindre strapats med mina fina busar.

Detta resulterade i att jag just nu rör mig som jag bokstavligen skitit på mig. Mina vader är sjukt ömma och i hopp om att avdramatisera de fruktade effekterna som förmodligen dyker upp i morgon, är de dessutom insmörjda och inoljade i thaibalsam.  Det luktar mma-klubb i mitt vardagsrum… blandat med volúspa.

Kvällens spinning var fantastisk. Hade underbara gäster i form av Emil och Sara. Emil var på plats i Sthlm inför Blogger Boot Camp och hade vad jag förstår via jublet i bloggar runt om, gjort succé igår på sin klass! You go boy!

Sara och Kenth e strandade eftersom att deras resa till Usa hamnat i kläm av alla inställda flyg.Detta gjorde att jag istället fick njuta av deras härliga sällskap.

Jag typ klättrade upp på cykeln efter ha tagit hissen upp till omklädningsrummet… inte av lathet utan av sjukt ömmande vader… Sara lyckades dokumentera detta. ;)

Väl på cykeln och med härlig blodcirkulation kändes det bättre.

Tack alla för ikväll!