Igår hade jag långpass på schemat. 5 timmar skulle jag och J skrapa ihop och bestämde oss för att cykla från oss till Sörmlandsleden vid Bagarmossen och sedan följa den ut till Rudan och rulla snällare hem med asfalt. J fick ett ryck för något år sedan och sprang Sörmlands Ultra Maraton – precis samma sträcka ungefär.
Jag bor mitt på Kungsholmen så jag brukar cykla ut till Björkhagen förbi Hammarbybacken och sedan vid parkeringen till Björkängens Golfbana ta in på Sörmlandsleden. Sedan är det bara att följa de oranga markeringarna.
Det känns som man snäppat upp markeringarna lite, det är betydligt enklare just nu att följa dem. Vi körde etapp 1 – 4. Fortsätter man sedan hamnar man ute i Lida. Hela Sörmlandsleden har 62 etapper och är totalt runt 100 mil.
Vi kör ganska ofta Sörmlandsleden första sträckan i Hellas, den är lite stökig men kul. Där vi brukar ta av och loppa in på den blå leden i Hellas, fortsatte vi följa de oranga markeringarna för Sörmlandsleden. Det
Sörmlandsleden bjuder på fin teknisk körning och bitvis rothav. Magiskt fina natur i Hellas och vid Albysjön passerar du två källor där du kan fylla på vatten.
Stundvis kommer du ut på snällare passager där du kan rulla lite och vila huvudet.
Jag gjorde en ordentlig praktvurpa igår efter drygt 3 timmar. Vid en liten stig där lång gräs hängde över och det verkade vara utan någon överraskande moment – kom helt plötsligt en stor spetsig sten som stack rakt upp. Jag hann inte se den och gjorde en ordentlig volt rakt över styret. Landade som i en musfälla, först med huvudet och sedan med kroppen rak lång över stenen, mitt över låren. Har två fina lårkakor nu och hoppas att det inte är någon större skada gjord på en av cyklistens viktigaste muskler.
[insert]
[/insert][insert]
[/insert]
1 comment