Finns det? Tänk dig den där känslan när du flyger fram. Du är ostoppbar.

Också de där dagarna när alt känns tungt och man helst vill sluta springa och förmodligen överanalyserar varför det känns tungt och kanske glömmer av att kroppen också har en dagsform – inte bara själen. Och tvärtom förstås – och kanske det viktigaste av allt, att båda sitter ihop.

Jag har sagt det förut och säger det igen, det finns inte ett perfekt löpsteg. Det finns däremot miljontals, biljontals – lika många som vi finns människor. Jag tror verkligen inte på att likrikta alla och att vissa skolor, tekniker, fotisättningar, är de rätta, snarare tvärtom, så finns det inte ett perfekt löpsteg. Kroppen springer så bra den kan i det tillstånd den befinner sig i just nu.

Mattias (min eminente vän och partner i Spring) har samma filosofi – rakt genom ut när det kommer till träning, löpning och framsteg. Det första är att man måste se varje löpare som en enskild individ med ett bagage eller lättare ryggsäck med förutsättningar.

Kroppen kommer alltid springa så bra den kan just där och då. Och jag säger inte att man inte kan eller ska förändra sitt löpsteg, men du ska inte ändra på ett löpsteg om du inte har gett kroppen rätt förutsättningar att hantera förändringen och hålla sig skadefri.

Löpskolning ska vara som en skivstång för kroppen, som hjälper den att bli starkare. Precis som att barfotaskor, är som ett fullskaligt gym för fötterna och hela kedjan upp till toppen av ditt huvud.

Om du kör knäböj i fullt rörelsutslag utan att ha rörligheten, styrkan kommer du oavsett inte kunna leverera ett 100% utförande. Simple as that.

Så att lägga timmar på att ändra löpstilen utan att ha gjort de basala insatserna och timmarna i löpspåret och gymmet för att ge kroppen möjligheten att hantera en förändring kommer i längden bara innebära att du drar på dig skador.

Men visst kan du göra mycket jobb själv. När du tränar. Och löpskolning är magiska bra verktyg där du fokuserar på att göra övningar där du vill jobba med kroppen så att den blir starkare.

Sen när du springer fundera inte på hur du springer utan bara spring.

Det jobbet du gör i löpskolningen ska på sikt sätta sig i ryggmärgen och genom att du blir starkare också omedvetet eller egentligen ganska medvetet, förändra ditt löpsteg till det som är mest ekonomiskt för dig och din kropp – så som den är skapt. Ha tålamod och gör jobbet.

Vi börjar med att prata om förspänning. Claesson får vara modell – han har typ jämt ett extremt exemplariskt utförande.


Förspänning

Att jobba med förspänning är det extremt många som glömmer. Eller bortser från. Eller kanske inte tänker på.  Att stärka upp fotens styrka för att träna upp fotbladet för att kunna hantera kort kontakt tid med marken och träffa relativt högt upp på fotbladet. Så klart det är mer relevant för sprinterlöpare men alla löpare har en klar fördela av att jobba med förspänning. Vid all form av löpning är det viktigt att skapa en förspänning i vaden genom att lyfta upp tån mot knäet.

Mycket fokus ligger för de flesta när man pratar om löpskolning i att justera höftens placering – vilket inte i sig är fel så klart, men för att få full effekt av benets rörelse ska vaden länka samman med knä och höft. Vaden brukar vara den muskelgrupp som oftast är lite försummad och inte alltid får lika mycket kvalitativ uppmärksamhet.

Löpskolning – vristhopp

Nästan, men bara nästan, som jämfotahopp.

Syfte: Att träna kroppens plyometriska spänst. Främst i vaden och träna kroppen till att hantera snabba riktningsförändringar. Sedan får man även viss bålträning.

Utförande: Börja jämfota och till att börja med händerna på höften (tills dess att du har kontroll på den bakre kedjan och aktiverar den så du får fram höften och inte sätter dig bakåt. Många hamnar lite bakåt som en banan typ, i upphoppet, pga av att höften inte skjuts fram).

Börja hoppa rakt upp i toppläget flexar du foten, alltså gör en dorsalflexion – med andra ord böjer tårna uppåt. När du skjuter ifrån kommer du få en motsatt rörelse. Dorsalflexionen skapar en förspänning i vadmuskeln och övriga strukturer inför nästa hopp.

Du står och hoppar på samma ställe – dvs ingen rörelse framåt.
[insert]
lopsteg-3 [/insert]

Mattias fötter med fin flexad fot i toppläget.

3 Comments

  1. Ulrika tallgård 18 oktober, 2014at13:03

    Älskar dina inlägg, dom är så genuina, utan att vara tråkiga.. Dom är…. Hmm.. “Ekologiska” och balanserade. Ja bra helt enkelt:-) Tack

  2. Användarens profilbild jessica 18 oktober, 2014at18:52

    Tack fina Ulrika. <3

  3. Jan 20 oktober, 2014at18:17

    Härligt att läsa Jessica! Visst är det så, bara springa utan att tänka, mycket befriande för själen det med

Leave A Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *