Jag fick stanna lite för länge på jobb igår och tvingades vicka bort min klass. Jag lovar, inget som ska upprepas. Men ibland handlar det lite om att ge och ta.
Jag fick helt enkelt slänga in ett s e n t träningspass. Varje utfall kändes som en mardröm och kroppen var inte alls så där samarbetsvillig som den brukar vara.
Jag får leva med det. Helt enkelt. I morgon är en annan dag.
Jag har dessutom ett nytt “battle” med min frisyr och tycker mest att jag intar en pudelliknande uppenbarelse. Så H U R ska jag ha mitt hår?
mikael
Längtar tills jag har möjligheten att själv kunna bestämma mer över min träning igen. Nu i en stad på andra sidan jordklotet är det lite tuffare att ge sig ut spontant på en löptur med alla avgaser och myller av trafik