Great minds think alike. Eller är det uppenbarligen påtagligt att något är galet. Med våra ideal. Jag kan komma till att låta som en bitter feminist i detta inlägget och tro mig, det är det sista jag skulle vilja kalla mig själv. Men igår när jag åkte hem från jobb blev jag lycklig av LEVIS Curve ID reklam som var tapetserad nere vid plattformen. We believe it is about  shape not size – ganska snarlik World Class “We Create Shapes”. Vilket fick mig att börja fundera. Igen. På ideal. Normer. Olikheter och likheter. Sundhet och sjukdomar som Anorexia Nervosa . Självkänsla. Högt och lågt. Framförallt var jag står idag och var jag varit. Och kanske att modellerna borde tala samma språk som Levis “slogan”?

Idag när jag sedan skannade igenom mina favoritbloggar, såg jag att många hade tänkt samma sak.

Jag är sjukt förbannat less på att det “onormala” ska betraktas som det normala och att det normala ska placeras i skamvrån. Jag är också sjukt förbannad över att storlekar är rena gissningsleken från märke till märke och att personalen på G-Star verbalt uttrycker till mig som kund “Att man inte ska träna för då får man stora lår”. Jag är less på att många får dåligt samvete över att göra det mest behagliga som finns för kroppen efter ansträngning och också det viktigaste i alla former av återhämtning och för att förbättra sin prestation, vila.

Det är sorgligt att jag blir förbannad, för någonstans så blir jag påverkad – fast jag tycker att jag trygg och nöjd där jag är idag med mig själv.


jessica

a stunning soul. fabulous spirit. a body as a temple. everything united in the biggest heart. thank you for visiting. remember to stay true to yourself and embrace your inner warrior.

Author posts

Privacy Preference Center