För jävligt

Så här såg det ut i morse, när jag efter enbart 6 timmars sömn och med gårdagens sena löppass ännu i benen, tog mig ut på långprommenad runt Kungsholmen med Zorro och Pär.

Igår kväll, alldeles för sent, fick jag för mig att springa. Det vräkte ned snö och det kändes läskigt att ge sig utanför dörren, strax efter 21. Jag messade Sara för att fråga om det var SAFE. Med lite pepp, gav jag mig ut.

Jag har berört detta flera gånger förut, men jag tycker det är “f ö r  j ä v l i g t” att man som tjej ens ska behöva tänka så här. Jag känner mig ordentligt otrygg. Under hela rundan vände jag mig om frekvent, läste av människor jag möte eller sprang om (vilka enbart var män).

Det måste kännas vidrigt som man, att se rädslan hos löperskan han möter. Att hon är rädd för att han, just han ska vara ett hot.

Hade Zorro (Rambo är inte riktigt att tänka på) inte varit 12år – hade han fått springa med mig. Nu är det enbart långprommenader för honom, där han kan välja tempo själv.

I morse – när det var lika mörkt, mötte jag vid 0615 otroligt många kvinnliga löpare. Det är lika mörkt, lika ruggigt och blött, men känns säkrare. Varför är det mer säkert 06:00 på morgonen än 22:00 på kvällen?

  1. Asen o kräken sover på morgonen. jag förstår din rädsla. M an kan lära sig massa trix som kanske gör att man känner sig tryggare. Det är iofs inget att sätta emot ngn med tex kniv och man vet inte hur man reagerar men jag brukar sätta nycklar från nyckelknippan som knogjärn mellan fingrarna när jag är ute sent. Och ja, det är helt fördjävligt att det ska finnas en anledning till att jag tipsar om det!

  2. Mm, det är faktiskt förj-kligt! Jag tänkte faktiskt precis likadant igår ikväll (vid kl 22 ca). Så trist att man ska behöva tänka så! Men Stockholm är väl ändå en jämförelsevis trygg stad, så man får väl glädjas åt det lilla…

  3. Just det där har jag funderat på många gånger! Varför är jag inte det minsta rädd kl 06 men tvekar länge innan jag ger mig ut kl 21?!

  4. Eller hur, det är ju så konstigt. Precis som Sara väljer jag runda efter klockslag. Usch… inte kul att känna så. En av löpningens bästa sidor är ju att ibland faktiskt få vara helt ensam.
    KRAM

    J

  5. Med all vald som har varit i Oslo i senare tid har vi samma problem her i Norge.

    Ja, hvorfor er det tryggere kl.6 enn kl.22? Fast jeg er litt redd kl.6 også, særlig på sommaren..

  6. Försöker göra som Sara och välja runda efter klockslag samt inte delge vart, när och hur jag springer i sociala medier. Man vet ju aldrig vem som läser och vilka idéer de har.

  7. Jag är faktiskt lite småskraj även klockan 5 på morgonen när jag traskar till jobbet… Har lagt om min vanliga “sommarrunda” och går nu en helt annan där det är belysning. Men visst blir jag lite nervös i magen när jag möter någon…och musik i öronen är inte att tänka på. Tröttsamt faktiskt.

  8. Ledsen att säga det här – men det är inte klockslaget som avgör :( Min dotter utsattes för våldtäktförsök 19:30 på juldagen för några år sedan. Jag tyckte att det var safe att skicka hem henne med tunnelbanan.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Välkommen hit!

Jessica har varit i bloggosfären sedan begynnelsen och är idag en av de stora rösterna inom hälsobranschen och cykelindustrin i Norden.