Svar på frågor del 1 – sockersug

Fråga 1 om sötsug och socker

Min fråga, som jag tampas med varteviga dag. Jag är sötsugen ständigt. Äter jag lite godis så sätter nåt igång hos mig, och jag äter något litet sött/fett nästan varje dag. Har haft detta problem hela mitt liv. Finns det tex ngt bättre substitut för godis. Utöver detta äter jag rätt ok nyttig mat (kanske lite för stora portiner:-) Alla tips tas emot. 

 

Vi börjar med lite om varför vi gillar det som är sött och varför. Det mesta har alltid naturliga förklaringar.

Sötsug är naturligt

Kroppen är fantastisk. Jag fascineras ofta av alla små processer och enheter som till varje pris vill få dig att överleva. Att gilla söta smaker ligger i vår natur. Vi älskar sött av en anledning. Den söta smaken är relaterat till positiva signaler och kopplingar i kroppen och ger för det mesta energi (om du inte lurar kroppen med sötningsmedel) och sätter i gång vårt belöningssystem som får oss att må bra. I alla fall för stunden. Samtidigt skickas signaler till hypotalamus som berättar att du har fått i dig energi. När allt detta sker lagrar du också känslan av tillfredsställe av det söta i ditt minnescentrum. Vilket gör att du kan längta och få ett sug. Ett beroende.

Kärleken för det söta är som allra störst när vi är spädbarn upp till tonåren. Kroppen behöver energi för att växa och utvecklas. När vi blir tonåringar får vi en ökad reproduktion av leptin – det hormon som styr hunger, mättnad och också påverkar vår upplevelse av söta smaker genom att dämpa den.

Om denna processen får ske naturligt kommer förkärleken för söta grejor dämpas och vi kommer utveckla smak för det som är lite mer fett. Helt naturligt och himla smart. Fett är en smartare energikälla om man kikar på mängd energi vi får ut per enhet.

Om vi som barn och tonåringar fortsätter att förse kroppen med söta saker och ännu värre, lura systemet med sötningsmedel, kommer kroppen fortsätta att hålla igång belöningssystemet vid smaken av söta livsmedel och också beroende som vi så extrem trendigt kallar det.

Hjälp kroppen att förstå

Mitt tips generellt är att inte sätta förbud eller känna måsten. Försök att få ett balanserat och avslappnat förhållande till mat och träning. Det är inte hela världen att gilla det som är sött och äta det, det finns ju helt naturliga förklaringar till det. Försök istället att lära dig förstå varför du får det.

Hjälp kroppen på traven istället att få näringstät, ren och bra mat som gör den stark och håller dig frisk. Ofta är inte det som är sötsaker inkluderade här. Ju mer du äter söta livsmedel desto mer kommer du att känna behov av dem. Så dra ner på dem, men sätt inga förbud. Slinker det ner något så låt det vara så, det är liksom ingen större fara på torpet.

Tillåt dig själv att äta bra och regelbundet. Dvs ordentligt med kolhydrater (gå inte i fällan med att utesluta dem, det kommer bygga upp ditt sug efter socker extremt mycket och ännu mer i och med att du konditionsidrottar.) Balanserat med fett och protein. 3 huvudmål. 1-2 mellanmål beroende på din fysiska aktivitet och energibehov.

När du blir sugen på något, ta ett gäng nötter eller en macka med advokado. En skiva äpple med jordnötssmör.
Det kommer skicka signaler till din kropp att du inte behöver något sötare just då. Undvik att dricka läsk som är sötad med sötningsmedel mellan dina måltider. Drick den, om du ska dricka den, när du äter. Så kroppen inte luras in i en berg- och dalbana. Lite som falsk marknadsföring till kroppen, att du ger det den behöver, den börjar jobba med att frisätta insulin etc och så finns där inget att jobba med.

Eftersom jag vet att du tränar se till att fylla på med kolhydratrikkost efter du tränat. Ju långre du väntar desto mer kommer kroppen skrika på energi för att fylla på energidepåerna.

Se också till att du får ordentligt med sömn och tillåter kroppen stressa ner.

Känner att jag skulle kunna skriva så mycket mer, men hoppas att det hjälper dig lite på traven.



 


  1. Oj MYCKET intressant, o givande pga att jag försöker äta utan kolhydrater- då skippar jag gi grejen. Så vill jag faktist tacka dig..eftersom jag ser d söta som ett förbud. Du är underbar Jessica TACK för att du finns.. Du skapar mycket glädje omkring dig ska du veta/ kram o tack än en gång

  2. Fina underbara du – inga förbud, livet är så mycket härligare utan! Och jag tycker att man ska kunna unna sig något snuskigt sött och gott då och då med rent samvete. GI är en bra grej och en helt annan sak än LCHF. GI är lågt glykemiskt index, dvs hur snabbt kolhydraterna bryts ned. Ju lägre GI desto stabilare blodsocker, typ. Så kör på lågt GI. Det är bra! Om du äter med högt GI kan du slänga till fett och protein så balanseras det. Lite kort och enkelt förklarat.

  3. Intressant läsning, Jessica, men jag måste ändå slänga in ett aber här. För är man sockerberoende så handlar det om ätvanor som är otroligt svåra att bryta. Jag är garanterat sockerberoende och under julen och påsken brukar jag unna mig, vilket får till följd att jag går in i en långvarig period av för mycket socker och fel kost för att jag inte ORKAR göra något åt det. Mitt råd för att klara av är att faktiskt försöka vara ganska hård mot sig själv. Det är mycket lättare att sätta ett förbud än att äta litegrann. En alkoholist kan t ex inte dricka lite alkohol. Är man inte sockerberoende kan det vara svårt att förstå. Det är inte bara att skärpa sig, det är mycket svårare än så. Som beroende innebär ett felsteg till ytterligare ett och ytterligare ett… tills man äter socker varje dag. MEN man kan sätta förbudet under en period. Och smart är då att säga till sig själv att inte äta något socker alls (inget godis, ingen glass, ingen marmelad, inget vitt mjöl, ingen mörk choklad, ingen frukt, ingen torkad frukt…) på två veckor. För mig är det den tiden det tar att ta bort sockersuget. Men det är JÄTTEJOBBIGT! Ett tag tyckte jag att jag behövde en lite chokladbit varje dag för att orka. Trots att det var mörk choklad satte det ändå igång behovet. Säg nej till allt!! Man behöver hjälp av alla i omgivningen att säga nej åt en. Sen när suget är helt borta är det enklare att göra undantag i vardagen och lägga till det man behöver; som russin i müslin och och ett äpple osv.
    Tips från sockerberoende.
    OCH vill säga att det GÅR att bli av med beroendet!!
    Lycka till!

  4. Åh jag förstår Astrid. Jag är generellt helt emot allt som heter förbud. Jag förstår din liknelse med beroende av andra substanser MEN tror att man kommer extremt långt med att äta bra. Att se till att täcka de essentiella behoven kroppen har och röra på sig, båda två faktorerna balanserar upp behovet. Sedan så klart vill jag inte minimera att det kan finnas en rimlighet att utesluta. Men jag tror som sagt på ett snällare beteende som skolar om kroppen just med socker. Får man i sig mat som ger kroppen allt den behöver minsa behovet. Dvs ät inte bara kolhydrater då kommer du fortsätta i samma hamsterhjul. Uteslut dem inte då skriker kroppen efter dem. Etc.

  5. Det stämmer säkert väldigt bra på en vanlig kropp, som inte har ett uttalat beroende. Men har aldrig fungerat på mig. Jag har alltid ätit otroligt sund mat och tränat mycket. Men i perioder “unnat” mig gotterier mellan målen. Lagar all mat själv eftersom jag är intolerant, men det gäller att sätta igång en process så att man snabbt känner förändringen annars ger man upp. Det är som all annan typ av beroende. Men efter ett par veckor när man känner att det funkar kan man hitta bra mönster. Förbud eller konstiga dieter på livstid tror jag inte heller på.
    Jag har kommit fram till att jag måste äta mindre än vad jag gjorde, trots att jag tränar. Att följa resten av familjen (vanligt att man äter som make/sambo/pojkvän/barn) med två lagade mål mat om dagen (som är den gamla folkhemstraditionen) är på tok för mycket för mig. Det andra målet (lunch eller middag) måste vara lättare för mig, en sallad eller liknande. Förra året lade jag in ett sockerförbud veckan före påsk och det var min lycka. Jag hittade andra goda saker att kalasa på. Är evigt tacksam att jag var så smart när chokladäggen började rulla in…

  6. Gäller samma principer för behovet av salt. Sött är inget större problem att undvika men jag kan få galet behov av salt och salta saker som nötter, chips eller rätt mycket salt på maten. När andra tycker att maten är nog salt eller tom. för salt så tar jag nästan alltid mer salt på min mat. Inte bra alls men det är min stora last :(

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Välkommen hit!

Jessica har varit i bloggosfären sedan begynnelsen och är idag en av de stora rösterna inom hälsobranschen och cykelindustrin i Norden.